Tematräff: Erfarenheter från Tjörns kommun och Abilia

Linda Björk från Abilia menar att kognitionshjälpmedel kompenserar och gör det abstrakta mer konkret, synliggör tiden och aktiviteter, ger struktur, påminner, initierar aktiviteter, finns till som en guide och kan fungera som en slags dagbok. Det ger förutsägbarhet, klarhet och struktur i vardagen. Och genom att stötta med rätt förhållningssätt, anpassningar i miljön och välfungerande välfärdsteknik kan vi hjälpa individer att känna trygghet, ökad delaktighet och självständighet.

Abilias lärdomar av att införa välfärdsteknik inom LSS-verksamheter

Linda berättar att de har samarbetat med flera kommuner och infört välfärdsteknik inom bland annat LSS-verksamheter. Resultaten har varit enastående. Bland annat har brukarna blivit mer självständiga, tekniken har ökat brukarnas möjlighet till kommunikation, inflytande och trygghet i vardagen. De upplever att de har fått ett större intresse för gemensamma aktiviteter och personalen har upplevt en förbättrad arbetsmiljö med mindre stress. 

Tjörn kommun har infört välfärdsteknik inom området funktionsstöd

Anna-Karin Söderström Kristensson är stödpedagog på Tjörns Kommun och testledare inom AllAgeHub. Anna-Karin berättar att de började med att skicka ut en intresseanmälan till olika verksamheter om att ingå i en testmiljö, men det var svårtstartat och det var ingen som svarade tillbaka. Då kontaktade hon stödpedagogerna och kvalitetsombuden direkt, vilket var framgångsrikt och intresseanmälningarna började skickas in.

En daglig verksamhet – Hannagården – var särskilt engagerad och intresserad. Då tydliggjordes förutsättningarna och förväntningarna och det var dags att sätta igång med behovsanalysen. Anna-Karin och Hannagårdens dagliga verksamhet uppehöll sig länge för att undersöka behoven. Minst två månader gick för att ordentligt reda ut ifall brukarnas och personalens behov stämde överens.

Personalen fick skriva dagbok

En dagbok gavs till personalen som antecknade och genomförde enklare intervjuer med brukarna varje dag. Anna-Karin tog även fram brukarundersökningar som genomfördes parallellt och resultaten visade att behoven var samstämmiga.

Det var tydligt att både personalen och brukarna behövde en mer strukturerad vardag. Idag kunde alla brukare fråga personalen om tider, var de skulle vara och hur allt skulle gå till. De individer som var mer självgående satt då med sina mobiltelefoner och väntade i hallen. Det tog därför lång tid innan gruppen var samlad och de kunde komma igång med arbetet. Det var tidskrävande för personalen och de fick ständiga frågor som krävde snabba svar. Vissa brukare kunde dessutom bli oroliga och utåtagerande.  

Hannagården önskade en välfärdsteknisk lösning som kunde skapa större delaktighet och självständighet. Något som kunde hjälpa personalen att följa sina egna genomförandeplaner, med en lättförståelig struktur.

Då testades Abilias MEMOplanner som på ett överskådligt sätt kunde hjälpa både personal och brukare att få mer struktur i vardagen.